Maken har tapetserat dotterns rum, så nu är det dags för honom att börja med Fs rum. Det kommer nog bli på onsdag eller torsdag antar jag.

Det är kul att se framstegen och veta att barnen snart har sina rum helt färdiga.

 Tyvärr ingen 12:a i sikte...

har jag klarat av nu.

11.06 tog jag över en linje 18 och susade mot Farsta strand, bygget i blåsut går framåt, men jag trodde de skulle hunnit längre än vad de gjort. Linjen ska stängas av för reparation, och det syntes ju längre ut jag kom. I Hökis var seniorlägenheterna(+55 heter det visst) i stort sett färdiga, på den plats de byggs låg den öppna förskola som jag gick till med F när han var liten. Lite synd att de rev den byggnaden.

Farsta strand var sig likt, sen åkte jag till Alvik, och tittade lite på Brommadepån.

Farsta Strand, Alvik och så tillbaks mot Gullmarsplan.

14.04 åkte jag ut på Skanstullsbron och såg detta:

Slut för den här gången...

Julklappen tog jag ut, en fin väska, en handduk och en vattenflaska, tack arbetet*ler*

hos det företag jag är anställd på är det dags för imorgon.

Har letat fram min uniform och kollat att allt är i sin ordning inför mitt lilla inhopp på tre timmar. Hade hoppats få se lite av den västra sidan av staden, men Alvik är inte så illa*ler*. I genäld får jag då kika på hur det går med bostadsbyggandet i söderort.

 Att det sedan inte blommar några syrener är också en bidragande orsak till att det är ok.

Så mellan 11-14 ungefär finns jag ute på stan*beware*

utan har börjat med dotterns rum. Kikade upp och det ser jättefint ut, tapeterna är så S om man kan säga så om en 5 1/2 åring*ler*

Det går undan när han sätter fart min käre man...

Maken har laserat taket i ett av barnens rum, och håller på med det andra. Jag har roat mig att köpa tapetlim, så imorgon ska tapetseringen av S rum börja. Det ska bli intressant att se om tapeten vi/S valt kommer att vara så fin som vi hoppas när den sitter på väggarna.

En väninna med familj är ute och kikar på BR-hus i våra nejder, det finns en hel del ute på markanden nu, två har det varit visning på idag, och en är nästa söndag. Spontant måste jag säga att det nästa söndag är det med det bästa läget, men det är mycket som spelar in. Vilka man budar mot etc. Så vi får se vart de hamnar någonstans.

för 2008 har vi haft.

Svärmor fyllde år i veckan som varit, och eftersom maken håller på med övervåningen tyckte de att om vi håller med potatis och grönsaker så tar de med sig resten och så grillar vi. Inte oss emot, så nu har vi klarat av första grillen för i år.

F var på kalas på eftermiddagen, hans kompis Ad fyllde åtta förra veckan, och hade en riktigt röjigt kalas med bara grabbar. F har inte haft sitt kalas ännu, han skulla ha haft det med en klasskamrat, men det blev inte så av olika anledningar, så vi har skjutit på det en stund.

Nu ska jag ge mig in i Sagan om Ringen filmen igen...

och nu drar barnens träningar igång.

F hade sin första inneträning imorse. Han var genomsvettig då den var över, sablar vad han sprang på planen. Jag är riktigt stolt över honom för han gick på mål hur många gånger som helst. I vanliga fall har han alltid befunnit sig på egen planhalva som försvarare.

S är anmäld till dansen, och där hoppas jag att hon får komma in på fredagens klass. Vi borde få besked när som helst.

står mig upp till halsen just nu känns det som.

Den tredje tjejen i gruppen har en Mac, och hon kan inte öppna våra dokument vi skickar till henne, varför vet jag inte, och hon är ansvarig för mål och syfte. Svårigheten ligger i att hon ser inte vad vi har gjort, och kan inte koppla ihop det med det hon har skrivit, vi kan inte komma vidare om vi inte har det hon har skrivit att titta på. Moment 22 mao, men men... det lär nog fixa sig hoppas jag.

från skolmåltiden mitt på dagen, de serverade pannkakor, och eftersom F är allergisk mot mejeriprodukter och ägg är det viktigt att han får specialkost. Nu hade det varit lite kaosartat och av misstag hade F fått de pannkakorna som endast var mjölkfria, så hon ville berätta för mig vad som hade hänt och fråga om det var något de kunde göra om han fick en reaktion.

F reagerar lite olika beroende på vad han fått i sig, är det mejeriprodukter får han utslag, och är det ägg sätter det sig på magen. Förloppet varierar mellan 30 minuter och flera timmar, så jag sa att han vet exakt vad han ska göra, ge honom en frukt bara så han har något att tugga på efteråt.

Då S och jag hämtade honom hade det inte hänt något, men han hade lite ont i magen, nu ungefär sex timmar efteråt kom reaktionen, så han tar det lugnt i sängen och spelar gameboy. S håller fortfarande på med mamma mu.

Att det kan vara kaos i matsalen vid pannkakor har jag själv fått erfara på den skola jag gör min praktik, det är en buffelhjord som stormar in och sen råder värsta huggsexan, det roliga är att ju äldre eleverna är desto värre är de*ler*.

Jag tycker det var bra att de ringde från matsalen, vanligtvis har de en superkoll på all specialkost, då f kom ny till skolan fick vi fylla i en lapp och lämna ett foto på honom som de har i en pärm så att de kan koppla ihop rätt barn med rätt specialkost.

Barnen har fått sin middag, jag har röjt av i köket och nu slösurfar jag lite medans de spelar mamma mu på sin dator. Vänner är de också för tillfället. så jag har det rätt lugnt. Värre lär det bli lite senare då det är dags för nattning etc, den ena vill det, den andra vill inte det mm, men till slut brukar det bli som mamma vill*ler*

som fick mig att minnas då vi flyttat hit för två år sedan.

F gick på gymnastik då där träningen var förlagd i en gymnastikhall en liten bit från oss, och då han gått två dagar i sin nya klass upptäcker jag att hans skor inte är hans. De är två strl större än dem han har. Kollar runt i skohyllan, men hittar inga. Febril sökning påbörjas, fritidsfröken ringer runt till flera i klassen som har liknande skor, men det är ingen som saknar dem. 

Var sjutton kan "bytet" ha skett? Så kommer jag på att vid gymnastiken står alla skor huller om buller, så jag pratar med ledarna där som ska luska lite. F får naturligtvis ha andra vinterskor på sig istället.

En vecka senare ringer en ledare för flicktruppen och undrar, då har det blivit så att en flicka där och F har förväxlat sina skor, så jag får numret till mamman, vi pratas vid, och jag åker över med hennes skor och får tillbaks Fs. F hade inte känt nåt då han åkte hem(en kompis mamma hade hämtat dem), tjejen hade tyckt att det kändes lite trångt, men inte tänkt så mycket på det förräns hennes mamma upptäckte vad det var som gjorde det. Ja, det är ett roligt minne att ha i bagaget...

som inte fanns på förskolan igår är åter i vår ägo.

De låg på S hylla då jag lämnade henne, så det var med stor sannolikhet någon som fått med sig fel par hem. Skönt, då är det bara problemet med de bortsprugna täckisarna kvar...

med lärarhandledningen som mål.

Jag hoppas att lektionerna ska kunna vara klara under dagen så man kan koncentrera sig på utvärderingen och våra mål, för de tar tid.

Back to work igen...

via bloggar kan vara riktigt roligt har jag förstått.

En vän till mig(jag visste vem hon var irl, men vi "upptäckte" varandra via en communitysajt)har en blogg på en annan sajt där hon lärt känna en massa roliga, intressanta och trevliga personer. I somras åkte hon på en såkallad "bloggsemester" och hälsade på en del hon lärt känna.

Jag har alltid varit rätt försiktig med att kommentera hos människor jag inte känner, men i mitt löfte till mig själv inför 2008 att våga mer, så fastnade jag av en slump på en blogg som verkade intressant och skrev en kommentar. Nu har det blivit så att det är en av mina favoritbloggar som jag besöker dagligen. Hon som skriver där har en träffsäkerhet i det hon skriver som gör mig glad, det är vardagliga saker hon tar upp, men sånt som är viktigt för henne att få ur sig. Så uppfattar iallafall jag det hon förmedlar.

Hur hon är som person vet jag inte eftersom jag inte känner henne, men ändå börjar jag nog göra det via det hon skriver. Ett av de blogginlägg hon gjort handlar om att föreställa sig då man sitter bakom en skärm och kanske inte är sanningsenlig med vem man är. Det är en risk man får ta, jag väljer vad jag vill skriva i denna blogg, mina barn tex har endast sina initialer, jag visar ingen bild på dem med deras ansikten, men det jag skriver är inget friserande, utan det är min vardag det handlar om.  Däremot kan det finnas bloggar där någon fabricerar ihop ett liv som inte existerar bara för att det roar dem. Såna människor hoppas jag att jag slipper.

Som sagt var, det där med att våga, det kan vara rätt intressant att glänta lite på dörren och se vad som finns då man vågar. Mitt dörröppnande har tagit sin lilla tid, men i och med att jag valde att börja studera gjorde jag ett vägval mitt i livet, och det har jag inte ångrat en sekund. Det är bara lite pirrande att man ska ge sig ut och söka jobb inom ett år, det har jag inte gjort sedan 1986(hemska tanke), och det var inte mycket till sökande. Ett telefonsamtal: Hej, jag söker jobb, fick komma på "intervju, blev fotad och fick en rekvisition i handen att hämta ut uniform, ett papper till med datum då kursen började. Så gick det till på 80-talet... Betyg? jo, det hade jag. Det är nog lite annorlunda nu.

2008 ska som sagt var bli det år då jag förhoppningsvis gläntar lite mer och kanske släpper in lite nya människor i mitt liv, den som lever får se.

 Jag vill sluta detta inlägg med att tacka henne vars blogg jag hittade, du verkar va en trevlig tjej,*ler* plus du som visat att man kan lära känna nya människor lite varstans, av dig lär jag mig mycket, även om du har en del annorlunda åsikter stundtals...(men vem har inte det?)

Fs täckisar har fortfarande inte kommit till rätta, och då jag hämtade hem s från förskolan saknades hennes vantar. Hon hade hängt in dem i torkskåpet efter utevistelsen, och nu fanns de inte där.

Det hängde ett par rosa identiska vantar utan namn, så jag kan bara hoppas att det är någon som tagit fel där.

Beställde nya täckisar idag på HM till F, de som är borta va inte dyra, men ändå...*morr*